Caesarsallad och regnbågslandet

En av mina favoriträtter är Caesarsallad. Allra bäst tycker jag om att få göra den själva, för då blir dressingen mycket godare än jag någonsin har fått när jag ätit salladen ute på restaurang. Och så blir den garanterat (ko)mjölkfri. Kan och vill man kan man lägga till pecorino (lagrad fårost) som ersättning för parmesanosten, som jag tidigare alltid hade till min Caesarsallad.

Ute i landet växer romansallaten på fint och vi har kunnat skörda den i ett par veckor. Så nu har vi ätit Caesarsallad för första gången i år (om man undantar moster M:s födelsedag) och förhoppningsvis blir det sallat till några fler gånger. Det här receptet räcker till runt 4 personer.

Till dressingen:

2 ägg
2 msk vitvinsvinäger
1 liten burk ansjovis (55 g varav 28 g ansjovisfiléer, ca 6-10 filéer)
2 tsk dijonsenap
1 vitlöksklyfta
lite salt och nymald svartpeppar
2 dl neutral rapsolja
(ev. 1 dl riven pecorino)

matberedare

Resten av ingredienserna:

2 huvuden romansallat
500 g kyckling(lår)filé
gräslöksblommor
pecorino
(ev. stekt bacon, brödkrutonger)

Börja med dressingen. Koka äggen i två minuter, ta av från värmen direkt och spola under kallt vatten. Gröp ur äggen ner i matberedaren. Tillsätt vitvinsvinäger, ansjovis (inte spadet), senap, salt, peppar och pressa ner en vitlöksklyfta. Kör så att allt blandas. Dropp sedan sakta ner oljan medan matberedaren kör. Det ska bli en krämig och lite fluffig dressing. Är den rinnig har den skurit sig. Häll upp dressingen i en skål och blanda eventuellt ner riven pecorino, men dressingen är mycket god även utan osten.

Skölj sallatsbladen och låt dem rinna av eller torka lätt med en kökshandduk. Dressingen fäster bättre på torr sallat. Riv sallaten i lagom munsbitar. Dela kyckling(lår)filéerna i mindre bitar och stek i olja. Krydda med salt och peppar.

Lägg upp sallaten på enskilda tallrikar eller på ett stort fat. Fördela kycklingbitarna över och klicka ut lite av dressingen. Strö över gräslöksblommor och hyvla eventuellt över pecorino med en potatisskalare. Servera resten av dressingen till.

Det är gott att ha lite stekt bacon till salladen, men det hade vi inte hemma. Om man vill kan man också göra brödkrutonger till salladen. Då tar man ett par skivor vitt bröd, det gör inget om det börjar bli lite torrt, och skär av kanterna och skär i ca sockerbitsstora bitar. Lägg i en stekpanna och ringla över olivolja, så att det blir lite olja på alla brödbitar. Stek på medelstark värme och rör runt då och då, så att brödbitarna blir gyllene runt om. Passa noga och lämna inte spisen, för krutongerna bränner lätt. Krydda med örtsalt och pressa över en liten vitlöksklyfta allra sist när krutongerna har stekt färdigt. Ta av från värmen och servera i en skål, till salladen.

Ute i regnbågslandet kan man börja ana de rödorangea färgerna på rödbetorna och mangolden i allt från vit till gul, orange och röd och längst bort, bakom den höga gurkörten, finns mörkröd salladssenap. Än så länge är dock det mesta grönt, men snart börjar den blå gurkörten blomma, trots att jag fick hugga ner den lite så att den får plats under kålens skyddsnät. Kålen; blomkål, grönkål, broccoli och röd spetskål, har börjat komma igång, även om den är betydligt mindre nu än den var vid samma tid förra året.

Jag fick inte tag i alla frön jag ville ha till regnbågslandet, så jag fick planera om lite utifrån vad jag hade och vad jag tror att vi vill äta. Nu består regnbågslandet av:

röd rödbeta (Forono)
flerfärgade morötter (Harlequin Mix F1)
flerfärgad mangold (Bright Lights)
gulorange ringblomma
gula vaxbönor (Beurre de Rocquencourt)
vit blomkål (Early Snowball X)
grön grönkål (Westland Winter)
blågrön broccoli (Piracicaba)
blå gurkört
lilaröd spetskål (Kalibos)
mörkröd salladssenap (Moutarde Rouge Metis)